quarta-feira, 28 de maio de 2014

Maun Taur mos bele tama iha rai kuak tamba deit liafuan,YES SIR!

.
Foto de, Veronica Fernandes

OPINIAUN HUSI: DOMINGOS BABO

DR.MARI ALKATIRI NO DR. XANANA GUSMÃO - MAUN TAUR LABELE DEIT, YES SIR! HAU HAKARAK DEHAN DEIT BA MAUN NAI RUA KATAK, IDA NE’E LAOS TEMPU KAMPANHA PARTIDU!

Mudanca politik sempre akontece iha fatin-fatin, loron-loron,tinan-tinan, ORAS-BA ORAS, minutu ba minutu, tamba deit Natureza rasik husik doutrina Politik origin. Oinsa ho ita rai?

Hanesa Timor Oan ida ita hotu iha responsabilidade moral politik hodi fo hanoin ba se deit,iha nebe deit, katak ita hotu tenki hapara ona hahalok at sira nebe ita sempre defende, buat salah no bosok mesmu laiha valor diak nebe ita bele foti.

Hanesa Timor Oan mos, ita tenki hapara ona lia bosok sira nebe ita falun ba mai hodi bosok FETO FALUK, OAN KIAK,MATE RESTU SIRA nebe uluk hamutuk ho imi hodi liberta rai doben ida ne’e, sira nebe iha tempu resitensia ita bolu “MAUBERE OAN”.

Nusa imi la barani koalia buat los, nusa tenki bosok povu ne’e? Imi dehan ho ZEESM sei sai matadalan ba dezenvolvimento ba nasaun ida kiik ne’e. Noticia media online,media televisaun no radio sempre temi Zona Especial Ekonomia Oecussi,konseptu universal nebe mai husi hanoin simples ida, (DADA INVESTOR NO BUKA INVESTOR) hodi mai investe iha ita nia rai laran, Oecussi sai hanesa fatin ou area nebe perfeitu tebes husi hanoin nain sira nebe ohin loron kaer hela pasta Eksekutivu no individual balu, ita bele temi hanesa, DR.Mari Alkatiri. Mesmu ohin loron mosu kontradiksaun barak konaba IDENTIDADE partidu Fretilin rasik.

Timor Leste persiza duni investimentu iha area oin barak, por ezemplo investimentu iha area Edukasaun,Cultura no Ekonomia, hodi nune Timor Leste mos bele sai ona husi kiak no mukit nebe durante ita hotu hasoru.

Perspektiva Ekonomia Timor Leste iha ona no desididu tebes, nune hatudu mai ita katak ida ne’e mak solusaun, por ezemplu OECUSSI sai ona hanesa barometer NO SASUKAT BA Economia ba Nasaun Timor. TEBES KA LAE??? Ita hotu hatene kata Receitas do Estado maioria mak mai husi mina Tasi Timor, receitas kiik balu mak mai husi impostu, Governu iha nia planu ketak, maka oinsa bele maneja no uza RIKU sira ne’e ba intrese POVU. No agora dadauk Governante Xanana no Partidu Fretilin foti ona konklusaun katak ZEESM bele sai hanesa MATAN ba dezenvovimento ekonomia Timor Leste.

MOLOK ITA DADA LIA NARUK, HAU IHA HANOIN SIMPLES………. ZEESM bele hetan difikuldade BOT NO barak tebes wainhira ita komeca hala’o, maibe la’os difikuldade konaba implementasaun projetus infraestruktura (infrastrutura osan iha kontrator ou impresario sira bok dadauk bele dehan la kusta, mais fasil), maibe kestaun ketak seluk nebe lolos ne’e maun Mari no Maun Xanana tenki hare ho klean tebes, agora dadauk ita so bele gasta osan maibe ita lahtene osan ne’e atu bele SULAP BA SAIDA? Simplesmente ema sempre dehan ahhhhh, osan ne hodi halo estrada, porto no seluk tan, hau mos hanoin nune, maibe ida ne’e laos preukupasaun, tamba saida Maun Mari no Maun Xanana tenki hare klean didiak ba SUSESU NEBE ZEESM nebe bele hetan ( laos tamba hau Maliana ou hau Bobonaro ou hau Lospalos mak koalia maibe hau nudar Timor oan).

Dala barak konseptu ZONA ESPECIAL OECUSSI SEMPRE HARE DEIT HUSI SUSESU infraestrutura nebe iquipa sira prepara atu halo, se karik SUSESU INFRE-STRUTURA mak sai hanesa barometer ba komentariu maun Xanana no Mari , ita bele dehan ida ne’e salah ona, tamba saida? IDA NE’E LAOS KAMPANHA ELEITORAL HODI BOSOK, POVU NIA OSAN MAK ITA UZA DADAUK NE’E.

Iha iniciu ita hotu rona katak ZEESM bele dada investor husi nasaun barak, tebes ka lae? Dala barak mos Maun Mari no Xanana hakarak Sulap OECUSSI sai hanesa SINGAPURA ba dala rua iha zona ASEAN. Bele akontece nune. Hau ata hakarak husu ba Maun Xanana no Maun Mari Alkatiri katak

1. Sasukat saida mak maun nain rua uza hodi bele dehan ZEESM bele sai mata dalan ba ekonomia Timor- Leste? Ate a data Singapura sai ona hanesa nasaun avancadu mesmu sira nia rai ne’e kiikoan tebes, Singapura laiha riku seluk nebe ho volume bot, maibe tamba saida mak sira bele sai bot, ida ne’e mak persiza buka hatene, hanesaa mos Korea do Sul nebe avancado tebes iha zona Asiatiku.

Entre nasaun rua ne’e klaru que laos dudu deit politik infrastrutura hodi dada investimento ba sira rai:

a. Singapura loke sira nia liras bot hodi sadere ba America/USA

b.Singapura mos mentaliza sira nia sidadun hotu hodi involve iha dezenvolvimentu nasaun

c. Singapura iha desijaun que FIRMI hodi koalia intrese povu

d. Singapura fiar an ba Politik estrangeiru nebe durante ne’e sira kaer

e. Singapura mos hanesa nasaun nebe anti korupsaun nomos hanesa a. Korea do Sul forte tebes iha nivel desizaun publik b. Korea do Sul forte tebes iha kooperasaun bilateral ho nasaun europea no amerika c. Korea do Sul forte sempre uza povu sai hanesa sira nia sasukat ba kualker desijaun d. Disizaun Governu sempre defende sira nia POVU/ LAOS LIURAI.

OINSA HO TIMOR LESTE? ZEESM MAK MATA DALAN?

1. Partidu Politiku sei defende sira nia intrese privadu

2. Governante sira sei gosta sosa kareta LUXU/MEWAH ba sira nia “AN”

3. Halo lei hodi defende sira nia intrese

4. Liberdade Imprensa no espresaun nebe ZERO

 5. Korupsaun nebe FANTASTIKU

6. NEPOTISMU nebe BURAS

7. ABUZU PODER QUE LA BELE KURA ONA

8. Kolusaun nebe nunka mais hotu

9. Laiha aten brani hodi dekalara politik rai liur

10. AT LIU TAN, ITA SEIDAUK IHA OSAN RASIK

11. DEFENDE an ba ekonomia Rai Liur

12. UKUN NAIN NUNKA VALORIZA LEI OAN NO INAN, PODER MAK LEI NO MAROMAK

13. Volume importasaun nebe BOT TEBES ( no Governu laiha politik  ba situasaun Ida ne’e)

Ikus mai ita bele dehan PROJETU ZEESM sai hanesa kampanha eleitoral ba Partidu CNRT no Fretilin, MESMU ELEISAUN 2017 SEI DOK HELA.

SO HATENE MAK GASTA OSAN POVU NIAN! ULUK EMA MATE, LAKON FAMÍLIA ,LAKON FEN NO LAEN, TAMBA RIKU SIRA NE’E, TAMBA SA IKUS EMA IDA MESAK MAK DECIDI?

Prezidenti da Republika persiza hare didiak projetu sira nebe Maun Xanana no Mari halo, keta halo loron ikus maun Taur mos tama Iha rai kuak tamba deit liafuan, YES SIR!

MAUBERE IMI LABELE NONOK TAN! VIVA FRETILIN! VIVA FALINTIL! VIVA POVU MAUBERE! VIVA TIMOR LESTE!
.

terça-feira, 27 de maio de 2014

Fretilin vai entregar processo de alegada corrupção praticada pelo ministro da Saúde ao MP

,

Jornal Independente - 27 de maio de 2014 - Tradução de Timor Hau Nian Doben

A bancada parlamentar da Fretilin no Parlamento Nacional, vai apresentar factos ao Ministério Público (MP) para investigação, relativamente a um caso de corrupção, que se desconfia que o ministro da Saúde, Sérgio Lobo, esteja envolvido.

A deputada da bancada da Fretilin, Maria Angélica Rangel, acredita que ela já identificou os erros praticados pelo ministro da Saúde, estes foram o conflito de interesses e indicação de mal-administração, porque ele adjudicou diretamente à companhia Instana Group Lda., que pertence ao seu próprio irmão.

Para além disso, a bancada da Fretilin também ouviu informações de que a Direção Nacional de Gestão e Aprovisionamento do ministério da Saúde fez um pedido de cancelamento com a companhia Instana Group mas, o próprio ministro Lobo não quis acatar a ordem.

De acordo com a bancada da Fretilin este problema afeta a distribuição dos medicamentos para os hospitais centrais, de referência e para os centros de saúde em todo o território - menos medicamentos.

"No Orçamento Geral do Estado para 2013 o Parlamento Nacional aprovou para o ministério da Saúde comprar medicamentos, o valor de sete milhões de dólares americanos mas, o governo assinou um contrato com a companhia indonésia Kimia Farma no valor de 11 milhões de dólares", disse a deputada.

Mas, Maria disse ainda que, eles repararam que os remédios que são vendidos na Kimia Farma o seu preço é muito elevado a comparar com o preço dos medicamentos vendidos nas outras clínicas privadas.

"Nós, da bancada da Fretilin também vamos entregar estes dados ao Ministério Público na próxima semana para serem processados de acordo com a lei em vigor em Timor-Leste", disse a deputada ontem, no Parlamento Nacional.

" Nós apelamos a vocês, jornalistas, para continuarem a acompanhar, porque na próxima semana nós vamos já entregar estes factos ao Ministério Público", disse.

Anteriormente o ministro Lobo pediu à bancada da Fretilin para apresentar factos ao tribunal e ao MP e não fazer apenas declarações políticas sem base legal. Sérgio Lobo também acrescentou que está pronto para responder perante o tribunal, quando a bancada da Fretilin apresentar (os factos) ao Ministério Público.

Pode ler mais no jornal Tempo Semanal: Parte I: Deskonfia Mafia Iha MS Ba Prosesu Sosa Ai-Moruk
Parte II : Deskonfia Mafia Iha MS Ba Prosesu Sosa Ai-Moruk
 Parte III: Deskonfia Mafia Iha MS Ba Prosesu Sosa Ai-Moruk
.

MOVIMENTU ESTUDANTE UNIVERSITARIU BA BUKA EMA LAKON FORSADAMENTE DURANTE OKUPASAUN ILEGÁL MILITÁR INDONÉZIA NIA

.

MOVIMENTU ESTUDANTE UNIVERSITARIU - 27 de maio de 2014

Komandante David Alex “Daitula” nia mate no lakon. Hanesan ema tomak hatene kona-ba komandante David Alex “Daitula” nia lakon iha Baucau tinan 1997.

Depois Daitula hetan kapturasaun, tuir fonte balun hatete katak militár Indonézia transporta kedas ba Dili hodi halo prosesu tratamentu médiku no submete ba investigasaun forsdamente. Ema balun mós hatete katak Komandante ne’e hetan tiru iha ai tanba ne’e ran sai barak hodi monu ba vida mate nia, ema balun mós dehan depois mate ba lakohi iha semitériu Bidau Santana perante família no krús vemella sira nia oin.

Dezde komandante famozu ho naran “Daitula” ne’e ba lakon, família no Daitula nia kompaneru kombatente barak mak la fiar katak nia (Daitula) bele mate, tanba antes kaer Nia militár Indonézia tiru kanek uitoan de’it iha ain, la grave no fiar katak militár Indonézia bele kumpre nia obrigasaun hodi tuir konvensaun Geneva kona-ba lei funu nia, hodi halo buat hotu nune’e bele salva Daitula nia vida maibé infelizmente obrigasaun ne’e hetan violasaun total, hanesan violasaun lubuk hasoru lei funu ka lei humanitarian Internasionál ne’ebé Militár Indonézia viola durante okupasaun ilegál iha Timor-Leste tinan 24.

Ativista rezisténsia balun ba buka tuir Daitula too iha Jakarta no fatin balun tan maibé labele hetan komandante ne’e, ativista sira fali liafuan triste husi lider rezisténsia ida; hatete katak “imi hakarak ukun an ka hakarak buka Daitula?” rona tiha liafuan ne’e ativista sira fila kedas ba Dili.

Balun dehan iha hela fatin segredu ruma iha Indonézia ne’ebé militár indonézia mak subar no ai-sasi’ik seluk tan kona-ba komandante Daitula nia paradeiru. Ema balun dehan komandante ne’e tama iha lasu konspirasaun nia entre polítika mudansa iha postura rezisténsia ai-laran nia tanba konsidera Daitula hanesan obstákulu ba luta inkluzaun polítika tanba ne’e ema balun dehan traisaun interna iha Daitula nia mate no lakon.

Presiza lia-loos no justisa ba kazu Daitula ka Daitula nia lakon nudár meius ba buka ukun rasik an de’it hanesan liafuan ne’ebé Komandante Lere hatete iha CCD perante partisipante sira ba esklaresimentu husi PM atuál Xanana Gusmão kona-ba konflitu Polítika iha ai-laran?

Depois Povu Timor-Leste hetan tiha nia ukun rasik an David Alex nia rede rezisténsia balun no família sira foti asuntu desperesimentu forsadu Daitula nia ba públiku.

Estudante Universitáriu sira mós hahú foti asaun hasoru estadu Timor-Leste no Indonézia hodi ezije atu hatudu David Alex Daitula nia paradeiru inklui prosesu justisa formal ba halakon komandante ne’e. Estudante sira mós inklui ejijénsia iha kada komunikadu imprensa sira katak, Povu Timor-Leste tenke hetan lia-loos kona-ba David Alex katak Tanba sá Komandante ne’e tenke lakon husi nia maluk rezisténsia nia liman laran no tanbasá Indonézia oho Daitula depois kaer nia?

Maske tinan barak ema la fiar David Alex hakoi iha semitériu Bidau Santana maibé iha tinan 2014 Governu subar-subar ba halo komunikasaun ho eis militár ida ne’ebé hatene hakoi fatin Daitula nia. Daitula nia ruin agora iha prosesu ba test DNA, maibé sei kontinua hein too hetan tiha memorandum husi nasaun viziñu sira.

Ruin ne’ebé deskonfia Daitula nia ne’e agora daudaun iha hela Polísia Forensic nia liman hodi hein prosesu kontinuasaun husi Governu. Bazeia ba prosesu kona-ba Daitula ne’ebé ami temi iha leten mak nudár estudante no jerasaun foun ba Timor-Leste hakarak marka ami nia pozisaun mak tuir mai ne’e;

1. Ami sente kontente tanba Kazu Daitula nia hahú mosu hikas iha supraestrutura estadu Timor-Leste nia, hodi diskute oinsá hetan lia-loos kona-ba Daitula. Ba ida ne’e ami hakarak kongratula estadu no governu atuál nia esforsu.

2. Ami preokupa katak kazu Daitula nia lakon loloos responsabilidade estadu Indonézia nia tanba sá estadu Timor-Leste mak substitui obrigasaun ne’e? Ami konsiente katak kazu hanesan Daitula nia sensetivu ba estadu rua maibé estadu Timor-Leste ne’ebé reprezenta povu terus na’in labele substitui responsabilidade kriminozu sira nia. Ami la dehan katak estadu TL laiha responsabilidade ba kazu ne’e maibé Indonézia nia estadu mak tenke simu responsabilidade prinsipál la’ós Povu Timor-Leste ne’ebé hetan oho no terus barak.

3. Ami husu atu estadu, familia no povu Timor-Leste lori kazu desaperesimentu Daitula nia ba públiku ka komunidade internasionál nia oin la’ós subar-subar hanesan Daitula uluk na’ok ema ruma nia sasán privadu mak trata kazu ne’e subar de’it.

4. Iha biban ida ne’e, ami hakarak husu ba estadu Indonézia atu labele fase liman ba kazu ema besik rihun atus rua mak mate no lakon ba okupasaun ilegál iha TL inklui labele fase liman ba kombatente sira ne’ebé militár indonézia halakon forsadamente.

5. Ami mós husu ba komunidade International liu-liu Nasoins Unidas atu labele suporta de’it ba mekanizmu nasionál sira kona-ba justisa ba krime grave ne’ebé durante ne’e la hetan justisa no lia-loos maibé tenke foti asaun efetivu ruma hodi buka dalan ba fornesimentu lia-loos no justisa ba Povu Timor-Leste no povu tomak iha mundu rai klaran mundu.

6. Ikus liu husu ba família no rede rezisténsia Daitula nia atu labele monu ba lalais ba polítika kari rahun ne’ebé ema balun halo hodi dezvia lia-loos no justisa ba Komandante Famozu David Alex Daitula. Tanba lia-loos no justisa iha nia dalan própriu hodi ita tomak bele hetan rekooperasaun ba dignidade hanesan família, ativista no nudár Timor-oan.

Viva Daitula, Viva Mahudu no Viva Povu barak ne’ebé mate ba kauza Ukun rasik an!

Fracelino Antonio Ximenes - Portavós.
.

"Semana Oin, FRETILIN Aprezenta Kazu Indikasaun Korrupsaun MS Ba MP"

.

Jornal Independente - Tersa-Feira, 27 Maiu 2014 

Bancada FRETILIN iha uma fukun Parlamentu Nasional (PN) iha semana oin sei aprezenta faktu kona-ba kazu korrupsaun ne'ebe deskonfia Ministru Saude Sergio Lobo envolve, ba Ministeriu Publiku (MP) hodi investiga. 

Deputada Maria Angelica Rangel dehan, Bancada FRETILIN fiar katak, nia identifika ona erru ne'ebe Ministru Saude komete mak mosu ona konflitu interese no indikasaun ba mal-administrasaun tanba halo adjudikasaun direta ba kompania Istana Group Lda, ne'ebe nia alin rasik ninian. 

Aleinde ne'e, bancada FRETILIN mos rona informasaun katak, Diresaun Nasional jestaun Finansas no Aprovizionamentu Ministeriu Saude, hato'o pedidu kanselamentu kontratu ho kompania Istana Group, maibe Ministru Lobo rasik lakohi rona orden ne'e. 

Tuir Bancada FRETILIN katak problema ida ne'e afeta ba distribuisaun ai-moruk ba ospital sira iha rai laran. Deputada Maria dehan tan katak, realidade hatudu katak durante besik tinan rua ona ai-moruk iha ospital sentral, referal, ho sentru saude sira iha teritoriu laran tomak manus ai-moruk. 

Iha OJE 2013 parlamentu nasional aprova orsamentu ba MS atu sosa ai-moruk ho valor milaun U$7 maibe parte governu asina kontratu ho Kompania Kimia Farma Indonezia ho Valor orsamentu millaun $11, dehan deputada. Maibe, Maria hatutan tan, sira akomapnia durante ne'e ai-moruk ne'ebe fa'an husi Kimia Farma, folin karun ka sa'e maka'as kompara ho klinika privadu sira seluk. 

"Ami Bancada FRETILIN mos sei entrega faktu no dadus hirak ne'e ba Ministeriu Publiku iha semana oin atu prosesa tuir lei ne'ebe vigora iha Timor-Leste," dehan Deputada Maria iha uma fukun PN, horsehik. 

"Ami husu imi (jornalista) atu kontinua akompania tanba semana oin ne'e ami entrega ona faktu hirak ne'e ba Ministeriu Publiku," dehan nia. Antes ne'e, Ministru Lobo husu ba Bancada Opozisaun FRETILIN atu hatudu faktu ba Tribunal no Ministeriu Publiku (MP) no la'os halo de'it deklarasaun politika ne'ebe laiha baze legal. 

Nia mos akresenta, nia parte prontu hata'an iha Tribunal bainhira dadus hirak ne'e Bancada FRETILIN hato'o ba Ministeriu Publiku.

Bele lee tan iha jornal Tempo Semanal: Parte I: Deskonfia Mafia Iha MS Ba Prosesu Sosa Ai-Moruk
Parte II : Deskonfia Mafia Iha MS Ba Prosesu Sosa Ai-Moruk
 Parte III: Deskonfia Mafia Iha MS Ba Prosesu Sosa Ai-Moruk
.

"Fulan Oin, 'Hearing' Kazu Taxa ConocoPhillips"

,

Jornal Independente - Tersa-Feira, 27 Maiu 2014 

Arbitrajen iha Singapura iha fulan oin komesa loke ona prosesu audensia (hearing) ba kazu akuzasaun hasoru ConocoPhilips katak komapnia rua ne'e seidauk selu taxa ba Timor-Leste, dehan Governu Timor-Leste.

 Timor-Leste no ConocoPhilips agora iha prosesu arbitrajen iha Singapura, alegasaun husi Timor-Leste katak ConocoPhilips ne'ebe esplora mina no gas iha Kampu Bayu Undang iha Tasi Timor ne'ebe ninia Pipa ba Darwin, Australia, seidauk selu taxa rendimentu milaun atus ba atus. 

Kazu ne'e mos la'o hela iha Tribunal Dili hafoin kompania mina-rai sira hatama keixa. Ministru Petroleu no Rekursu Naturais, Alfredo Pires hatete iha Dili, horsehik (26/5) katak iha 9 fulan Junu, arbitrazen iha Singapura hahu ona prosesu hearing ba kazu taxa ne'e. "Ita hatene katak, kazu ne'e la'o hela iha rai laran no mos iha Singapura, atu dehan katak iha loron 9 fulan Junu (fulan oin), iha Singapura komesa hahu ona prosesu hearing," dehan Ministru Alfredo. 

Ministru Alfredo informa, kona ba kazu taxa ne'e Ministeriu Finansas mak sei ba iha arbitrajen iha Singapura. Tuir auditoria ne'ebe mak Governu Timor-Leste halo iha 2011 akuza katak, kompania ConocoPhilips la selu taxa ba fulan 18 nian. Iha tinan 2012, Ministeriu financas selu advogadu Pierre Prosper, husi firma lei, Aren Fox, Estadus Unidus Amerika, hodi fo hanoin ba kazu legal sira ne'ebe mosu. 

Tuir informasaun ne'ebe Jornal INDEPENDENTE rekolla katak, iha fulan Abril, tinan ida ne'e, Governu Australia haruka karta ida ba Governu Timor-Leste katak nasaun foun ida ne'e laiha ligasaun ho taxa ba pipa gas natural husi kampu Bayu Undan iha Tasi Timor ba plantasaun LNG iha Darwin ne'ebe opera husi Conocophilips. 

 Jornal "The Guardian" hakerek katak, karta ne'ebe asina husi Tezoureiru Joe Hockey no Ministru Industria Ian Macfarlane hateten katak, so Australia deit mak bele hetan taxa husi atividade pipa nian tanba nia iha "Juridisaun esklusivu" iha tratadu tasi Timor nia okos. Governu Timor-Leste responde ona karta ida ne'e ba Australia, hodi dehan katak laiha pontu ida ba Australia hodi preokupa no objetivu TL uza nia direitu ba taxa pipa nian. 

 Nune'e ba kazu CMATS, Ministru Alfredo dehan, pozisaun Governu Timor-Leste nian hodi lori Australia ba iha Tribunal Justisa Internasional (ICJ) iha Den-Haag, Olanda, ba kazu espionazen iha 2004, la'os atu kontra artigu ida ka rua de'it, iha CMATS (Certain Maritime Arrangament in the Timor Sea), maibe atu deksorda total asuntu tomak iha akordu ida ne'e. "Katak pozisaun mak akordu ne'ebe mak inisiu kedas ne'e, TL konsidera "invalidu" hotu kedas ka la vale," dehan nia hgorsehik. 

"TL nia pozisaun mak ba CMATS ne'e tomak, tanba ne'e mak ita lao ho ida ne'e." Ministru Alfredo moos haloos Notisia ne'ebe mak jornal balun hatun foin dadauk ne'e katak Tribunal Internasional bandu Timor-Leste no Australia fo sai informasuan kona-ba Kazu CMATS. Nia esklarese katak Tribunal laos bandu, maibe asuntu ida ne'e konfidensia uitoan tanba tama ona prosesu arbitrasaun.
.

"Estadu TL Hatuur Fatuk Dahuluk IHa Implementasaun ZEESM"

.
Foto de Arsénio Bano
Jornal Independente - Tersa-Feira, 27 Maiu 2014 

Estadu Timor-Leste (TL) liu husi Prezidenti Republika (PR), Prezidenti Parlamentu Nasional, Vise Primeiru Ministru no Eis Primeiru Ministru, ofisialmente tau fatuk dahuluk ba implementasaun Projetu Zona Espesial Ekonomia Sosial Merkadu (ZEESM), iha Lifau-Oekusi, Domingu (25/5). 

Eis-Primeiru Ministru Mari Alkatiri, ne'ebe mos nu'udar responsavel ba projeitu ZEESM hateten, antes ne'e halo ona lansamentu liu husi serimonia tradisaun cultural ne'ebe hetan sinal pozitivu hodi bele loke odamatan ba prosesu implementasaun ZEESM nian. 

Ne'e duni, hafoin hatuur fatuk dahuluk, konstrusaun infraestrutura baziku hanesa sentru eletriku, estrada, bee moos no harii Otel iha Distritu oekusi, sei hahu iha loron 1 Jullu, tinan ne'e. 

Obra hirak ne'e mos nuudar preparasaun Estadu Timor-Leste nian ba selebrasaun tinan atus lima (500) Portugal tama iha Timor-Leste, ne'ebe sei realiza iha Oekuse. Responsavel ZEESM, Mari Alkatiri hateten, projeitu ZEESM lao deit Zona industria no Komersiu, maibe kuandu hahu prosesu infraestrutura hanesan estrada no Ponte, sei harii mos fatin turistika iha Lifau. 

Nune'e, nia hatutan, iha ona investidor balun ne'ebe pronto ona atu investe iha setor agrikultura hodi prepara populasaun tomak atu partisipa iha prosesu implementasaun programa ZEESM, iha Oekusi. 

"Buat sira ne'e ita halo hahu ho prosesu dezenvolvimentu komunitariu, dezenvolvimentu rural, ne'e mak Xave ba ZEESM," dehan Alkatiri, iha LIfau, Domingu (25/5). 

Tuir responsavel ne'e katak, implementasaun programa ZEESM ne'e atu hasai Oekusi husi estatutu enclave ba dezenvolvimentu nasional, Sub rejional, no iha futuru mai sei kompete iha nivel internasional. 

Nia hatutan, Governu halo ona akordu ho programa Nasional Unidas ba dezenvolvimentu (PNUD) hodi fo iha area institusional no komunitaria, Tuir planu, sei halo mos akordu ho Banku Mundial ho Banku Dezenvolvimentu aziatiku atu apoia iha area dezenvolvimentu infraestrutura. 

Nune'e, iha area tekniku nian, ZEESM sei halo kordenasaun servisu ho Sekretariu Estadu Politika Formasaun Empregu Profesional (SEPFOFE) hodi prepara rekursu tekniku nian. 

Planu ZEESM nian sei halo investimentu mos iha area saude no edukasaun ho kualidade, Aleinde ne'e, sei hein hela tekniku professional husi Ministeriu Finansas nian hodi prepara planu ba area ekonomia no finanseiru hodi halo investimentu iha area oioin. 

Alkatiri hateten, nasaun sira ne'ebe halo ona kontaktu atu bele fo apoiu mak Xina no Indonezia, tuir planu, Xina pronto implementasaun ZEESM nian iha area komersiu nian. Iha fatin hanesan, Prezidenti Republika Taur Matan Ruak, sente kontenti tamba lideransa sira iha nasaun ne'e iha kooperasaun servisu diak hodi implementa projetu ZEESM ne'ebe sei fo benefisiu boot ba povu iha futuru mai. 

 "Prezidenti Republika apresia Primeiru Ministru hili lideransa rezistensia mak lidera ZEESM," dehan Xefe Estadu ho orgullhu. PR Taur hatutan tan katak,"Nusa mak ami lakohi implementa ZEESM iha rai boot ne'eba ne'e, maibe lori mai iha Oekusi, ne'e tanba ami hanoin imi, tanba uluk Oekusi laiha, Timor mos laiha, tanba ne'e mak ami fob a Oekusi oan sira," dehan Xefe Estadu. Xefe Esatdu ne'e mos hatutan tan, Timoroan iha matenek barak tebes, maibe barak liu la hatene buka solusaun atu rezolve povu nia problema, tamba buka servisu ba nia aan no ba ninia familia no ninia partidu deit. 

"Programa espesial ida ne'e ita lori mai iha Oekuse ne'e signifika la'os Oekusi ona nian deit, maibe Timor-oan tomak nian, pelumenus ami iha rai boot ne'ebe bele hetan benefisiu hotu," dehan Taur. Serimonia tau fatuk fahuluk ba implementasaun ZEESM ne'e partisipa husi Prezidenti Republika (PR), Taur Matan Ruak, Prezidenti Parlamentu Nasional, Vicente Guterres, Eis Primeiru Ministru nu'udar mos responsavel ZEESM, Mari Alkatiri, Vise Primeiru Ministru Fernando La Sama de Araujo, membru Parlamentu Nasional, membru Governu, emprezariu, komunidade oekuse no parseiru dezenvolvimentu sira.
.

sábado, 24 de maio de 2014

Loro Horta- Timor-Leste: Lessons of a Failing State?

.

Loro Horta - YaleGlobal, 22 May 2014
.
Timor-Leste, struggling since independence in 2002, cannot take international generosity for granted

DILI: The leader and founding father of Asia’s youngest nation, Xanana Gusmao, announced in November that he was resigning as prime minister and leaving politics. The announcement comes amidst growing state failure and rampant mismanagement. Since Timor-Leste’s independence from Indonesia in 2002, Gusmao has dominated the small nation’s politics. His intention to resign has led many to accuse him of cowardice – after all, he carries the bulk of the responsibility for the current chaos. His resignation is likely to create a power vacuum and exacerbate the crisis.

State failure in Timor-Leste can have severe consequences for regional security creating a refugee crisis and providing a safe haven for criminal organizations and other illicit activities. Despite massive international support and oil money the country remains fragile.

More than a decade after independence from neighboring Indonesia and two United Nation interventions, the former Portuguese colony remains an impoverished and fragile state. For a decade Timor was the highest recipient of foreign aid in the world, in per capita terms, with Australia, Portugal and Japan footing most of the bill – even as the country, since 2007, has been receiving significant revenues from oil and gas at the tune of $2 billion a year. Very little has reached the common people while the country’s infrastructure remains one of the worse in the region with power cuts frequent even in the capital of Dili.

According to a May 2013 International Crisis Group report, 71 percent of the workforce in East Timor is either unemployed or just informally employed. Nearly two thirds of the country’s population is under 30 years old creating a serious source of tension. One third of the country lives in poverty and 50 percent are illiterate. As of 2010, the country had the highest rate of urbanization in the world at 5 percent a year with thousands of unemployed young men moving into the capital. Slums with deplorable conditions are emerging on the foot of the mountains that encircle Dili, while luxury houses such as the one built by the Minister of Finance Emilia Pires in Farol are being erected by a privileged few.

Timor is no stranger to poverty. However, the appearance of small pockets of affluence next to abject poverty is new. Child prostitution is common, even among school children. In June this year the secretary of state for gender told the media that prostitution was increasing in the country, particularly among high school students.

Corruption is fast becoming endemic with several scandals exposed in the media involving ministers and other senior officials. The most ridiculous case is that of the minister of justice, in contempt of court for refusing to pay child support to his chronically ill child.

Following the July 2012 elections Gusmao created the largest government in the Asia Pacific with a cabinet made up of 55 members – this in country with a population of just over 1 million. Not surprisingly, the state bureaucracy is in total disarray with Gusmao himself admitting that most of his numerous ministries are only able to use about 30 percent of their yearly budgets allocated to the ministries. Public servants go for months without pay, and hundreds of international advisors go for a year without pay. The government is not only ridiculously large, but includes ministers accused of murder to sexual assault.

The country has one of the most generous retirement packages for its politicians. Ministers, deputy ministers, members of parliament, judges and other senior officials are entitled to a life pension that varies from $2500 to $4000 after completing a five-year term – in country where the per capital income is $3335. Neither the government nor the opposition has been keen on changing the law, instead spending millions on luxury cars, houses and trips abroad while unemployment continues to grow. So far Prime Minister Gusmao has kept a fragile peace by spending significant amounts in expanding patronage networks, awarding contracts and other benefits to supporters and buying off critics.

The strategy works – as long as the state continues to have access to generous finances from the country’s oil wealth. The off-shore oil production creates few jobs because of minimal production and refinery capabilities. Another problem, several studies indicate that the country’s oil and gas reserves will last for another 15 years at most. More than a decade of independence, riots, corruption and outright arrogance on the part of the young nation’s leaders have led to an economy completely dependent on oil and gas, one that produces little else. Oil and gas exports account for more than 90 percent of the nation’s GDP, the highest dependence on natural resource extraction in the world. The Asian Development Bank estimates that in 2014 the country’s oil revenues will decline by 41 percent.

There are some signs of hope. Timor remains a democracy, its media among the freest in the region. Figures like President Taur Matan Ruak, a former chief of defense force and guerrilla fighter, and Minister for State Agio Pereira are widely respected for their honesty. The country’s former prosecutor general, the implacable and ill-humored Ana Pessoa jailed several senior officials including former Minister of Justice Lucia Lobato. 
 ,
While Pessoa was eventually replaced after some obscure maneuvers, her successor seems determined to carry on her legacy. When Pessoa was forced out of office in March 2012, the local media run headlines proclaiming, “She is still our prosecutor general” and the US ambassador held a farewell party. A survey of law students found that over 80 percent wanted to become prosecutors.

Despite many challenges, Timor-Leste remains a democracy and perhaps in the end that may be its salvation.

In January 2014 Gusmao reaffirmed his intention to resign, adding that the state was in complete disarray and something needed to be done soon. He has promised on several occasions a radical reduction in the size of government and a serious crackdown on corruption. His resignation will only accelerate the process of state failure. Ironically, Gusmao oversaw such a state of chaos and only he can fix it. Citizens wait to see if the hero of independence and the father of Asia’s youngest nation has the courage to lead the nation in what maybe is its most difficult hour. Or, will he take the easiest option and leave?

Timor’s case also has profound implications for future international efforts at state building. If a tiny territory rich in resources that received generous support from the world fails, then what are the chances for less prosperous territories? Since the early 1990s international efforts at state building have increased, however there are few success stories. While the international community has hailed Timor a success story this may turn out to be a self-deceiving exercise.

Timor-Leste due to its heroic struggle for independence that saw a quarter of its population butchered by the Indonesian military has and still elicits great sympathy from the international community. The country and its leaders should not take such generosity for granted as the great hopes that once inspired its many supporters around the world are slowly fading away.

Loro Horta was the United Nations project manager for security sector reform in Timor-Leste and a senior advisor to the country’s foreign ministry. He has written extensively on Timor-Leste for over a decade.

Rights:Copyright © 2014 The Whitney and Betty MacMillan Center for International and Area Studies at Yale
,

sexta-feira, 23 de maio de 2014

PARTIDU FRETILIN MAK TESI NIA AIN KLOR RASIK!

.

OPINIAUN HUSI: MANUEL GASPAR ALVES

FRETILIN 24 ANOS VERSUS PARTIDU FRETILIN 12 ANOS - “FRETILIN LAOS 40 ANOS” - LAIHA VALOR NEBE ITA BELE FOTI HUSI SEREMONIA TASI TOLU

Nune duni karik ita hakarak hili dalan ida hodi atinji ita ema nia intrese, meus barak ita halo mesmu ita no ema hatene ida ne’e no ida neba ema lagosta, maibe realidade ita hatudu duni.

Seremonia bot, laiha seremonia Partidu ida bot liu husi seremonia nebe Partidu Fretilin halo,halibur maluk barak hodi asiste saida mak Leader koalia, mai husi kor oin barak.
.
Maun Xanana Ko’alia, Maun Lu no Maun Mari’I mak koalia, Materia/diskusaun naruk konaba sentidu Nasionalismu, materia dezenvovivemto, lahaluha mos seremonia INTREGA SERTIFIKADO REKHUNECEMENTO BA PESSOAL NO ORGAUN RESITENCIA sira hotu.

Saida mak ita bele banati tuir?

Transforma husi Partidu ASDT ba Fretilin Movimento, Luta naruk nebe Fretilin infreta, Xavier do Amaral, Nicolau Lobato, Abilio Araujo, Xanana Gusmao,Mauhunu,Mauhudu no Konis Santana hakotu funu Fretilin hodi atinji Independensia.

Xavier kaptura husi militar Indonezia, Nicolau Lobatu hetan tiru no mate, Abilio Araujo kontinua hatutan rota funu, Xanana foti hikas rota Fretilin no iha 1992 monu iha ABRI NIA LIMAN ,Mauhunu hatutan mesmu ikus mai rende, Mauhudu mos Fretilin Radikal maibe lakon fiar an hodi rende, ikus mai KONIS SANTANA HAKOTU FUNU mesmu ikus mai nia mate ho kondisaun ema barak lasimu, leader sira nebe kaer pasta politika nivel alto Fretilin.(balun tinan 2,balun tinan 5,balun tinan 10, balun 24 anos hodi defende idiologia Fretilin).

Iha parte militar hanesa Rogerio Lobatu fundador Falintil mesmu ikus ba hela iha rai liur, depois Nicolau mate, ita komesa kunhece ona chefe estado Maior Kilik Wai Gae,Vice Chefe estadoMaior/Komandante Brigada Mauk Moruk,segundu Komandate Brigada Ologari, Ko’o Susu, komisario politik Bere Malae Laka, Lere Anan Timur Komisario Politik,Sabalae no Xanana Gusmao hanesa Komisario Politik mos.

Ita mos khunece radikal Fretilin hanesa Komandante Elly Foho Rai Bot/L7, komandante David Alex, Komandante Taur Matan Ruak,Komandante Sabika,Maubuti, Maukalu, Amicu, Reinan Selak sira mesak Fretilin no mate ho Fretilin.

Ita hotu hatene oinsa Comandante FALINTIL L7 defende tebes Bandeira Fretilin hodi dada iha Aileu no Waimori (1999), ikus mai ema balu hakarak dehan Bandeira CNRT mak bele dada, ema balu dehan Fretilin Lakon tiha ona (Agora dadauk tur hela iha Partidu Fretilin) Fretilin hanesa Platforma funu Resistencia 24 anos no CNRT sai hanesa Platforma ba prosesu Referendum, hanesa deit.

FRETILIN HALO 24 ANOS laiha tan Fretilin Seluk, FRETILIN HALO FUNU 24 ANOS!
Karik se iha tan Fretilin seluk? EMA HOTU TENKI KOALIA.

Fretilin Diplomata mak Horta no seluk.
Fretilin Klandestina mak L4, no seluk tan.

Serimonia  foin lalais iha Tasi Tolu, ema barak kontenti, tamba rame no rame, osan barak gasta hodi forma eventu bot,povu Timor hotu hateke, hare no rona saida mak sira koalia TVTL.

Fahe sertificado Rekhunecemento ba Kuadrus Resistencia. Oinsa BELE TAMA ITA NIA ULUN? Se mak la kunhece Manuel Gaspar (Deputado Fretilin), Antonio Bianco, Arseno Bano no seluk tan,sira mak Fretilin, oooh ne lalos, sira laos Fretilin, hau konkorda katak sira mak Partidu Fretilin nia ema.

Oinsa bele Arsenio Bano bele fo Sertificado Rekhunecemento ba L4, ne'e sala bot.

Los mak ne’e Fretilin 24 anos mak sei fo rekhnecemento ba elementus funu. Ne’e lian anin mak koalia.

Saida mak ita koalia:

Husi seremonia ne’e ita bele hare no bele foti konklusaun katak; SEREMONIA NE’E HANESA Estrategia Politik ENTRE Maun Mari no Maun Xanana hodi atingi objektivu politik sira nian, laiha valor nebe ita bele foti. 

PARTIDU FRETILIN MAK TESI NIA AIN KLOR RASIK!
,

quinta-feira, 22 de maio de 2014

PR Taur Matan Ruak: "Mentalidade dos timorenses ainda é corrupta"

.

Jornal Independente - 22 de maio de 2014 - Tradução de Timor Hau Nian Doben

O Presidente da República (PR), Taur Matan Ruak, considera que muitos timorenses ainda têm uma mentalidade corrupta, por este motivo, a corrupção não acontece ao nível mais alto, mas começa ao nível da comunidade.

Muitos vezes eu visito as comunidades, e a sociedade questiona e dizem que as pessoas grandes (cargos elevados) são unicamente corruptas, mas na verdade toda a sociedade ainda tem uma mentalidade corrupta.

"Existem mudanças mas a perceção é de que apenas as pessoas com cargos elevados ou a elite é que são corruptas, mas a nossa sociedade é que tem uma mentalidade corrupta", disse o chefe de Estado Matan Ruak, no Palácio Presidencial, em Aitarak Laran.

O PR deu exemplos, alguns veteranos inventam dados para receberem dinheiro, alguns velhos e velhas nas montanhas falsificam documentos para ganharem dinheiro, alguns estudantes inventam dados para receberem o diploma, alguns vendedores que vendem peixe e carne inventam o peso para obterem muito dinheiro, por isso, a corrupção não acontece apenas ao nível alto mas também no nível baixo.

"A nossa sociedade é que tem uma mentalidade corrupta, não são apenas as pessoas com cargos elevados", disse o chefe de Estado Taur Matan Ruak.  

.

Quando o Estado timorense cair, não se levanta mais - PM Xanana não vai brincar com os membros do Governo

,

TVTL - 21 de maio de 2014 - Tradução de Timor Hau Nian Dobem

O Governo executou 15 por cento do Orçamento Geral do Estado para 2014, por isso o primeiro-ministro (PM) apela aos membros do governo para não brincarem demais.

De acordo com a lei do Orçamento Geral do Estado para o ano de 2014, o artigo 8.º permite ao ministério das Finanças de fazer a projeção para o Orçamento Geral do Estado para saber a percentagem de execução do mesmo.

Assim, na passada sexta-feira, o ministério das Finanças realizou um encontro no Timor Plaza para dar a conhecer a percentagem de execução aos membros do governo e a todas as instituições do Estado.

Com o resultado que foi demonstrado, o primeiro-ministro Kay Rala Xanana Gusmão pediu aos membros do governo para trabalharem mais na execução do orçamento.

"Eu (Xanana) quero apenas dizer que, nós repetimos, repetimos, repetimos sempre, voltamos e continuamos sempre na mesma, um problema é nós executarmos este orçamento, mais uma vez eu vos peço isto, quando é que isto vai andar bem, por isso vocês governem de acordo com este principio, por favor vocês todos emendem porque senão é a vossa divida-divida, os membros do governo recomendam que vocês hoje parem de brincar já, não precisam de brincar uns com os outros, senão, o nosso Estado ainda vai cair, quando nós cairmos, já não nos levantamos", disse Xanana.

Este ano é o ministério do Petróleo e dos Recursos Naturais que tem a percentagem maior de execução com 85 por cento, com a percentagem menor estão o SEPI e o CNE com quatro por cento.
.

"Komunidade Fomentu Hetan Mate-Isin Bebe Iha Fo'er Fatin"

.

Jornal Independente - Kinta-Feira, 22 Maiu 2014 

Membru komunidade Fomentu 2, Dili Sabadu kotuk (17/5) hetan mate isin bebe feto oan ida iha foer fatin. Mate isin bebe ne'e agora iha Ospital Nasional Guido valadares hodi hetan autopsia. 

Komandante Operasaun Investigasaun Kriminal Nasional (SIKN), Inspetor xefe Manuel Alves dehan, nia parte ba foti mate isin bebe ona ne'e ba ospital hafoin membru komunidade Fomentu 2 fo informasaun. 

Nia dehan, tuir sasin nain ida ne'ebe hela besik fatin akontesementu katak, deskonfia feto ida ne'ebe iha sesta (16/5) lokraik nia lori plastiku mean ida mak soe mate isin ne'e ba foer fatin. 

"Sasin ne'e konta tuir mai ami katak, nia hetan inan feton ne'e maibe nia lakonese, no feto ne'e kaer ho plastiku mena ida ba mai loos iha foer fatin ne'e," haktuir Manuel, iha kuartel jeral PNTL, Kaikoli, horsehik. 

Nia hatutan, tanba deskonfia feto ne;e tau buat ruma iha plastiku ne'ebe nia soe ba foer fatin, iha dader sedu sasin ne'e ba buka plastiku ne'e kedan no Sasin ne'e hare kedan mate isin bainhira nia lke plastiku ne'e. 

"Ami nia ekipa forensic to'o iha fatin akontesementu no lori kedas mate isin ne'e mai iha Ospital nasional Guido Valadares hodi hala;o prosesu autopsia, oras ne'e mate isin anjo oan ne'e sei iha hela motoario ospital nian," dehan Manuel. Nia hatutan, prosesu investigasuan ba kazu ne'e sei la'o hela.
,

"ZEESM Sai Xave Dezenvolvimentu Ekonomia Timor-Leste"

.

Jornal Independente - Kinta-Feira, 22 Maiu 2014 

Prezidenti Republika (PR) Taur Matan Ruak hateten, implementasaun Zona Espesial Ekonomia Merkadu Sosial (ZEESM) sai xave primeiru ba dezenvolvimentu ekonomia nasaun Timor-Leste nian atu kompete iha rejiaun no mos iha mundu. 

 Iha loron 25 Maiu 2014, eis Primeiru Ministru Mari Alakatiri, Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmao no Prezidenti Republika Taur Matan Ruak sei halo lansamentu primeira pedra ba implementasaun projetu ZEESM, iha Distritu oekusi. Tuir PR Taur, lansamentu ne'e hanesan prosesu ida atu hahu transforma enclave Distritu Oekusi sai furak liu tan, nune'e bele sai mos hanesan Distritu Dili. 

Nia hatutan, dezenvolvimentu Oecuse, dezenvolve Timor-Leste, ne'e hahu ona atu dezenvolve no kompete Timor-Leste iha mapa ekonomia mundial ninian. "Imi Atoni-oan, ne'e sei muda, maibe ida ne'e atu muda se imi Oekusi oan sira la baruk atu servisu makaas, servisu la para, hadeer sedu, maka Oekusi sei lao ba oin," hateten PR Taur, bainhira hala'o dialogu ho komunidade iha Suku Sune-Ufe, Sub-Distritu Nitibe, Distritu Oekuse horseik. 

Xefe Estadu rasik apoiu totalmente filozofia implementasaun ZEESM iha Enklave Oekuse, tanba ne'e hanesan meus ida atu motiva povu sira sai na'in ba dezenvolvimentu nasional. 

 PR Taur akresenta tan katak, implementasaun ZEESM iha pais barak hatudu ona esperensia moruk, tanba la dun fo benefisiu ba ninia povu rasik, tanba ne'e, iha oportunidade ne'e PR Matan Ruak, bolu atensaun ba Oekusi-oan sira atu kontribui maka'as hodi bele minimiza dezafiu oioin neebe nasaun doben ne'e hasoru.

Iha parte seluk, nia dehan, lansamentu Zona Ekonomia Espesial Sosial Merkadu (ZEESM) iha Distritu Oekusi mos hanesan faze importante ba iha preparasaun Timor-Leste nian hodi hadere ba iha membru sudeste Aziatiku ka ASEAN ninian.
.

PR Taur Matan Ruak "Mentalidade Timoroan Sei Korruptu"

.

Jornal Independente - Kinta-Feira, 22 Maiu 2014 

Prezidenti Republika (PR) Taur Matan Ruak, konsidera Timoroan sira barak sei iha mentalidade korruptu, tanba ne'e korrupsaun la'os akontese iha nivel altu, maibe mosu mos iha nivel komunidade. 

Dala barak halo vizita ba komunidade nia leet, sosiedade sira kestiaona dehan ema boot sira mesak korruptu de'it, maibe tuir loloos sosiedade hotu-hotu nia mentalidade sei korruptu. 

"Iha mundansa mais persesaun katak, ema boot de'it ka elit sira mesak koruptu de'it, maibe ita nia sosieade mak mentaidade korruptu," tenik Xefe Estadu Matan Ruak, iha Palasiu Prezidensial Ai-tarak laran, foin lalais ne'e. 

Nia fo ezemplu, veteranus sira balun inventa dadus hodi hetan osan, Ferik-Katuas balun iha foho mos falsifika dokumentu hodi manan osan, nune'e esrudante sira balun mos manipula dadus hodi hetan diploma, sira ne'ebe fa'an ikan no na'an mos manipula dasi hodi bele hetan osan barak, tanba ne'e, koruosaun laos akontese deit iha nivel aas, maibe mos iha nivel kraik. 

"Ita nia sosieade mak ninia mentalidade korruptu, la'os de'it ema boot," hateten PR Taur.

Foto de, Presidência da República de Timor-Leste, Facebook.
.

Estadu TL Kuandu Monu Sei La Hamrik - "PM Xanana Sei La Halimar Ho Membru Governu"

.

Notisia Husi TVTL - Kuarta-Kalan, 21 Maiu 2014

Governu sei ezekuta Orsamentu Jeral do Estadu (OJE) 2014 porsentu15 (15%), nune’e Primeiru Ministru (PM) husu ba membru Governu hodi labele halimar demais.

Tuir lei orsamentu Jeral do Estadu tinan 2014 artigu 8 fo dalan ba Ministeriu Finansas atu halo prosesaun ba orsamentu Jeral do Estadu hodi hatene persentazen ezekusaun orsamentu nian.

Tan ne’e, iha sesta-feira liu ba Ministeriu finansas realiza enkontru ida iha Timor Plaza hodi hatudu porsentazen ezekusaun ba membru Governu no instituisaun estadu hotu.

Ho rejultadu ne’ebe hatudu, Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmao husu ba membru Governu sira atu haka’as an iha ezekusaun orsamentu.

“Hau (Xanana) atu hateten deit katak, Ita repete maka, repete maka, repete maka repete mais nafatin de’it, fila fali mak mak nafatin de’it, problema ida katak ita ezekuta orsamentu ida ne’e, dalan ida atu husu ba ida ne’e, bainhira los mak lao diak, ne’ebe ukun ho prinsipiu ida ne’e favor ida imi hotu-hotu hadia se la’e imi nia divida-divida, membru Governu sira rekomenda ba imi ohin loron lalika halimar ona, lalika halimar malu, la’e ita nia estadu sei monu, sei monu, ita kuandu monu sei la hamrik,” dehan Xanana.

Iha tinan ne’e, Ministeriu Petroleu no Rekursu Naturais mak ho porsentazen ezekusaun ne’ebe bot ho porsentu 85 no porsentazen kiik liu mak SEPI ho CNE ho porsentu 4.
.

"PR Taur Sei 'Inkeretu' Komisariu Longuinhos No Jeneral Lere"

.

Jornal Independente - Kinta-Feira, 22 Maiu 2014 

Prezidenti Republika (PR) Taur Matan Ruak nuudar mos komandante Supremu sei halo inkeretu ba Komandante Polisia Nasional Timor-Leste (PNTL) no FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL), relasiona ho operasaun ne'ebe durante ne'e instituisaun rua ne'e halo. 

Xefe estadu simu ona keixa barak kona-ba operasaun konjunta ne'ebe durante ne'e PNTL ho F-FDTL halo, ne'e duni, sei husu esplikasaun ba komandante Jeral PNTL, Komisariu Longuinhos Monteiro no Komandante Jeral F-FDTL, Major Jeneral Lere Anan Timur. 

"Realamente hau simu keixa barak, ne'ebe hau simu Brifieng husi kaza Civil no kaza militar hasoru ona sira kona ba problema sira ne'ebe akontese durante hala'o operasaun ruma, maibe bele hamosu fali problema seluk," dehan nia, iha palasiu Prezidnesial Ai-tarak laran foin lalais ne'e.

Nudar komandante supremu, Prezidenti Matan Ruak husu deskulpa ba membru F-FDTL no PNTL sira hotu ne'ebe durante ne'e hetan tratamentu la diak iha tempu operasaun nia laran, maski nune'e, Prezidenti Republika la esplika klaru probelma saida mak membru F-FDTL no PNTL enfrenta iha tempu operasaun. 

"Presidente rezista kazu sira ne'e hotu, Prezidente sei husu ba komandante F-FDTL no PNTL para buka hatene no buka solusaun, medida ba problema sira ne'e," dehan nia. Antes ne'e, iha loron (7/5) liu ba, komandante Jeral PNTL, Komisariu Longuinhos Monteiro no komandante Jeral F-FDTL, Major jeneral Lere Anan Timur hasoru malu ona ho Prezidenti Republika, Taur Matan Ruak hodi koalia kona ba komandu operasaun konjunta (KOK) ne'ebe remata ona nia misaun iha loron (7/5) liuba. 

.