quinta-feira, 26 de junho de 2014

PR Taur Konsidera Governu Fraku

.

Jornal Nacional Diário - June 26, 2014

Prezidente Repúblika (PR), Taur Matan Ruak, konsidera governu, li-liu Ministeru Agrikultura e Peskas fraku tebes atu dezenvolve setór Agrikultura ho diak desde uluk too agora, tamba produzaun agrikula rai laran menus hodi povu depende makaas ba liu ba produtu rai liur nian.

“Forma Diak atu fo servisu ba ita nia oan sira maka dezemvolve agrikultura, maibe Agrikultura la ba oin”Prezidente, Taur Matan Ruak hateten lia hirak ne’e ba komunidade sira iha suku Sana Nain, sub-distritu Laclubar, distritu Manatuto, Segunda (23/06).

Prezidente Repúblika (PR), Taur Matan Ruak hateten, setór infra-estrutura mós seidauk diak nune’e mós setór agrikultura, maske setór agrikultura hanesan faktor determinante ekonomia povu Timor-Leste nian.

Ministru Agrikultura no Peskas (MAP), Mariano Asanami Sabino, ne’ebé akompaña Xefe Estadu, Taur Matan Ruak, iha dialogu ne’e hateten katak, governu seidauk dezenvolve setór agrikultura ho diak tamba infra-estrutura hanesan parte ida ne’ebé fo impaktu ba dezenvolvimentu iha area agrikultura nian tamba estrada iha teritoriu ne’ebé fasilita populasaun asesu ba merkadu ladiak.

Maske nune’e Ministru, Mariano Asanami Sabino, hateten governu sei kontinua esforsu hodi dezenvolve no moderniza setór agrikultura tuir sistema modernu nian.

Ministru Assanami mós hateten, problema ne’ebé iha governu tomak halo, haree didiak too iha 2014 ministeriu agrikultura seidauk tama iha prioridade ne’ebé importante tamba pilar importante ba setór ekonomia Timor-Leste maka turismu, minarai ho agrikultura.

“Ita seidauk tau agrikultura hanesan prioridade tamba ita nia agrikultura atu dezenvolve diak wainhira estrada ne’e importante tamba agrikultura sei produs barak sei ba iha merkadu tan ne’e ita presiza infraestrutura báziku,”dehan Ministru, Mariano Asanami Sabino.

Nia esplika katak setór agrikultura ne’e ekonomia povu Maubere nian ne’ebé maka to’o agora seidaukk dezemvolve diak,kuandu seitor agrikula sai fator ekonomia ba futuru, agrikultor sei la kiak maibe agrikultor sai ema ne’ebé riku no servisu makas hodi produs no faan iha merkadu, agrikultor laos produs hahan para han deit maibe produs hahan para faan no han, inklui la dependente ba produsaun estranjeiru nian.

“Ita kontinua garantia ba udan been ne’e karakter agrikula ne’ebé tradisional, agrikultura modernu la’os ita fahe traktur, ita moderniza agrikultor kuandu iha treinamentu kuda, labele dependete ba udan ben, maibe iha tempo bailoron mós bele kuda hare,”Asanami, esplika.

Durante dialogu ho komunidade iha suku Sana Nain no Cribas, distritu Manatuto, Ministru Agrikultura enkoraja populasaun sira atu servisu makas hakiak animal barak no tuir sistema agrukultura ne’ebé modernu hodi nune’e bele fo beneficio ba agrikultor sira rasik no bele lori faan iha merkadu tamba agrikultor nia funsaun maka atu produz la’os atu sosa.

Ministru ne’e mós sadik agrikultor sira atu servisu maka’as hodi nune’e labele sai agrikultor ida ne’ebé hola deit maibe sai agrikultor ida ne’ebé maka produz hahan.dgx

Foto de, Presidência da República de Timor-Leste, Facebook.
.

Sem comentários:

Enviar um comentário

Nota: só um membro deste blogue pode publicar um comentário.